neverlookback

De ända jag kan komma på var mitt avsked till Jakob.
Vi mötes dagen innan runt halv 1 på natten, han hade varit och sagt hej då till alla sina vänner. Vi gick hem till honom och la oss i sängen. Vi log och prata och jag grät, han med. 4 på morgonen gick han upp, hans plan gick runt 6 tiden på morgonen. Jag var så himla trött så log kvar i sängen. Några minuter senare kommer han in och säger att han måste åka. Jag gick upp och klädde på mig och ställde mig i hallen. Jag fattade ju att det här var sista gången jag skulle se honom på väldigt länge men ändå fatta jag inte det. Jag krama om honom i någon minut och båda var tårögda.
Jag gav han 2-3 pussar sen gick jag. På väg till bussen spydde jag 3-4gånger. Varför vet jag inte, men antagligen för att jag var i chock. När jag kom hem grät jag inte, för för mig skulle han inte åka.
Det var på morgonen igen när jag vakna som jag fattade och brast helt och hållet. Min bror tog hand om mig den morgonen...