neverlookback

Fan vad jag saknar fotbollen, kommer inte riktigt ihåg när jag började men har för mig att det var 2002. Jag började i Helenas lag. Då var det 5manna och man sjöng alltid massa töntiga ramsor när man stog på sidan. Sen blev vi äldre och fotbollen började bli mer seriös. Våra tränare kom inte överräns (ena ville göra ett utvecklingslag och den andra inte) Jag blev "utvald" eller vad man ska säga och fortsatte och spela i utvecklingslaget. Men många lämnade mitt lag då plus en tränare. Även Helena, men hennes pappa var hjälp tränare och han skulle också byta lag. Men jag fortsatte spela och jag tyckte det var riktigt kul, var verkligen på alla träningar, skippade allt som stod i vägen. Vi åkte till Gothia 2 gånger, båda gångerna kom vi 5a (gissa om vi var lacka andra året). Efter några år börja jag tröttna, det började bli allt för seriöst och folk från statslaget kom och kolla på våra matcher. Jag var borta från fotbollen i 2 veckor för att ta min egna pause, när jag kommer tillbaka fick jag höra att jag blivit uttagen till statslaget. Alltså till deras prövningar. Jag gick vidare på 3 prövningar, kom även vidare till den fjärde men bestämde mig föratt inte gå dit. Efter det slutade jag helt med fotbollen. Men sen blev jag inlånad till en match från Helenas lag, jag spelade två matcher med dom och sen blev det bara att jag börja där. Hennes tränare tyckte inte att jag skulle ställa "skorna på hyllan än". Där hade jag riktigt kul, jag fick spela vänster mitt och vänster forward. Det var det bästa jag visste. I mitt andra lag spelade jag vänster back och jag hatade det! Men efter något år tröttnade jag även här och slutade och nu är mitt gamla lag ner lagt och Bp1 "utvecklingslaget" har gått ihop med 95or.


Förut levde jag för fotbollen , vill fan börja igen!